Vin på Belgobaren

Välkommen till vinsidorna på Belgobaren. Det mest spännande med dagens vinvärld är den snabba förändring och utveckling som sker överallt. Varje år kommer det nya fantastiska viner från nya gårdar och områden.


Engagemang från terapeuter och klienter

Det är ett spännande område som är nästan lika gammalt som människan själv. På dessa sidor kan du läsa mer om vindruvor, vin i världen och även titta på vår vinlista, som innehåller mer än 120 sorters vin. Eftersom vi inte vill tvinga på någon att köpa en hel flaska kan man beställa alla våra viner på glas!

Nedan tar vi upp de mest populära druvsorterna. Om du vill veta mer om vin, och smaka på olika typer av vin från hela världen, är du välkommen på någon av våra vinprovningar.

 

 

Cabernet sauvignon

Engagemang från terapeuter och klienter

Cabernet sauvignon är världens populäraste druva för kvalitativt rött vin. Och tar man alla druvor så är det bara chardonnay som kan mäta sig i ryktbarhet.

Druvorna är små och tjockskaliga och rika på tanniner. Cabernet sauvignon kräver varma somrar för att mogna fullt ut. Detta kan var ett problem i t.ex. Bordeaux. Men förutom solkravet så är cabernet sauvignon lättodlad. Den ger bäst viner om jordmånen är tunn och mest består av grus.

Den mest framträdande aromen i viner gjorda på cabernet sauvignon är svarta vinbär. En annan arom som den är intimt förknippad med är cederträ (blyertspenna).

Cabernet sauvignon är den mest spridda druvsorten i världen. Men den har inte bara anhängare. Den, eller rättare sagt de vinbönder som planterar den, kritiseras för att den ersätter/utrotar de lokala druvsorterna, som i många fall är mer lämpliga. Och således gör den att vinerna i världen blir mer och mer lika.

Den har ingen intressant historia att skryta med. DNA-analys i USA har avslöjat att den är en korsning mellan cabernet franc och sauvignon blanc, vilket namnet hela tiden har antytt.

På 1700-talet hette den petit vidure i Bordeaux. Petit antagligen för att druvorna är små och vidure tros komma från att vinstocken är hård i träet (fra. vigne dure). Att jämföras med Carmenère, som dominerade i Bordeaux på 1700-talet, som kallades grande vidure.

Cabernet sauvignon blandas ofta med merlot och cabernet franc. I riktigt varma distrikt kan den dock klara sig bra utan följeslagarna från Bordeaux.

 

 

Chardonnay

Engagemang från terapeuter och klienter

Världens mest kända och älskade druva, måste chardonnay vara, men den har kanske också flest motståndare. Den kan odlas med framgång över nästan hela världen och den är oumbärlig i champagne. Chardonnay är druvornas druva.

Man trodde länge att chardonnay var en av de allra första druvsorterna som bildats från grön muscat. En annan teori har varit att den är avkomma till pinot noir och gouais blanc. Men den troligtvis uppstod den nån gång på medeltiden.

Den ger hög avkastning och är lätt att odla om man bortser från den tidiga knoppningen som är ett hot i nordligare vingårdar. Man bör beskära plantorna hårt eftersom de ofta slösar bort sin kraft på en omfattande bladverk.

Chardonnay har karaktär utan att ha någon speciell egen smak. Den anpassar sig lydigt efter jordmånen och vinmakarens önskemål. Allra bäst viner gör den, förutom i Champagne, i Bourgogne och då främst i Chablis. På senare år har det blivit populärt att lagra den på nya ekfat, men ibland går det överstyr och chardonnay förlorar sin karaktäristiska och livsviktiga fräschör.

 

Merlot

Engagemang från terapeuter och klienter

Merlot är en av de stora druvsorterna för rött vin. Den är så stor och känd att vissa tror att det är en vinsort.

Merlot är en av Frankrikes vanligaste blå druvsorter och dessutom på frammarsch över hela vinvärlden. Dess popularitet hänger samman med att den mognar tidigt, ger stora skördar samt att vinerna påminner om cabernet sauvignon, men utan dess strävhet.

Det är svårt att entydigt beskriva merlotviner - de kan smaka på många olika sätt. Du tenderar att vara fruktiga och smakrika. Men oavsett om de smakar gräs, plommon eller lakrits brukar vinerna vara ganska mjuka.

I Bordeaux består mer än hälften av vinodlingarna av merlot och allra vanligast är druvan i de östra delarna, där den främst blandas med cabernet franc. Kända viner görs i Saint-Emilion och Pomerol. I västra Bordeaux blandas merlot med cabernet sauvignon för att ge vinet fyllighet och eldighet. Merlot ingår även i viner från sydvästra Frankrike, så kallade vin de pays, bland annat från Languedoc.

I Italien är druvan mycket vanlig och finns i många viner från Friuli, Toscana och Umbrien. Merlotviner har också länge varit vanliga i Östeuropa medan de stadigt ökar i USA, Sydamerika, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.

 

 

Pinot noir

Engagemang från terapeuter och klienter

Pinot noir är druvsorternas kameleont. Eftersom den kan ge nästan hela skalan av röda viner. Från lätta sommarviner till tunga lagringsviner och däremellan champagne. Det är detta som är pinot noirs charm och ett problem.

Charm för att även den mest luttrade vinprovaren kan bli överraskad av ett pinot noir-vins doft och smak. Problem för att det är svårare att marknadsföra än chardonnay-, merlot- och cabernet sauvignon-viner, som nästan alltid påminner om varandra.



Engagemang från terapeuter och klienterMen pinot noir är en ständig lockelse för kompetenta vinmakare, som har bra kloner och terroir. Pinot noir är väldigt svårodlad. Den knoppar tidigt, och är således känlig för frost. Dessutom är de mognande klasarna väldigt kompakta och således känsliga för röta.

Klonvariationen är pinot noirs stora fördel och dess akilleshäll på en och samma gång. Det tar relativt lång tid att hitta rätt klon för en viss plats, men har man väl gjort det så blir man rikligt belönad som vinmakare.

Bäst trivs pinot noir i Côte d'Or (Bourgogne) där den är kung bland de blå druvsorterna. Förhållandena där är perfekta. Det är lagom varmt och jordmånen förmår plocka fram det bästa ur pinot noir. Är det förvarmt så mognar druvorna förtidigt och hinner inte utveckla någon av sina komplexa dofter.

Ett pinot noir vin kan ha många olika aromer. De unga har ofta jordgubb, körsbär och hallon. De mogna vinerna kan smaka och dofta av tryffel, vilt och viol. Röda pinot noir-viner bör och är oftast druvrena.

Oregon i USA är också känt för pinot noir och där är kanske förhållandena ännu bättre än i Bourgogne, men man har en bit kvar innan kunskaperna kommer helt ikapp. Även Nya Zeeland och svalare delar av Kalifornien har lyckats bra med pinot noir.

 

 

Pinot gris

Engagemang från terapeuter och klienter

Pinot gris muterade troligtvis från sin stamfader pinot noir någon gång under medeltiden och den har fortsatt att bilda olika kloner sedan dess. Detta gör att färgen på druvorna kan variera enormt.

Pinot gris trivs bäst i lite svalare klimat eftersom den har en väldigt låg syranivå, som blir i det närmaste obefintlig om det är för varmt.

Engagemang från terapeuter och klienter

Pinot gris gör man oftast torra vita viner av, men eftersom den har lätt för att botrytiseras, är man i franska Alsace förtjust i söta pinot grisviner av typen vendange tardive eller den ännu sötare sélection de grains nobles. Men den kan även blandas med pinot noir för att ge röda viner.

Pinot gris ger i sina bästa stunder exotiska, blommig och honungsdoftande viner. Men även frukter som äpple, päron kan förekomma.

I Tyskland odlas pinot gris främst i Baden och Pfalz, där den kallas ruländer alternativt grauburgunder. I Italien heter druvan pinot grigio och det är ett namn som ofta används i "nya världen", där är det främst Kanada, Oregon och Nya Zeeland som lyckats med druvsorten. Österrike och Ungern har också haft framgång med denna druva.

(Källa: Vinklubben.se)

 

 

Tempranillo

Engagemang från terapeuter och klienter

Tempranillo är den druva som ger de bästa spanska vinerna. Bland annat så ingår den i Riojavinerna och i Vega-Sicilia Unico från Ribera del Duero som är Spaniens dyraste vin. I det senare vinet ingår druvan dock under namnet Tinto Fino.

Även i andra vindistrikt går Tempranillodruvan under annat namn. Till exempel så kallas den Cencibel i La Mancha och Valdepeñas och i Penedés heter den Ull de Llebre.

Druvan är även en viktig del i det portugisiska portvinet och i Portugal kallas druvan för Aragonez i Alentejo och för Tinta Roriz i Douro. Nu satsar även Australien på att ta fram Tempranillo viner.

I doften kan man bland annat känna exotiska kryddor och vanilj som kommer från lagringen på amerikanska ekfat. I smaken kan man, beroende på distrikt och ålder, hitta jordgubbar, björnbär, körsbär, mullbär, hallon, svarta vinbär, tobak, plommon och kakao.

(Källa: Vinnytt)

 

 

Syrah/Shiraz

Engagemang från terapeuter och klienter

Syrah/Shiraz är troligen den äldsta kända druvsorten och man tror att de första spåren kommer från staden Shiraz i Persien. I början av 1980-talet fanns det i stort sett bara två ställen på jorden med större Syrah/Shiraz odlingar och det var i Australien och Sydfrankrike.

Numera odlas druvan över nästan hela världen. I Frankrike och Rhônedalen kallas druvan för Syrah och ger smakrika viner med mycket strävhet. Några av Frankrikes bästa viner, Hermitage och Côte-Rôtie, är gjorda på Syrah och de kan jämföra sig med kvalitetsviner från Bordeaux eller Bourgogne.

I Australien kallas druvan för Shiraz och kan ge enkla, lätta, mjuka och syltiga viner, men även stora, kraftiga och köttiga röda. Australiens och ett av världens bästa viner, Penfolds Grange, är gjort på 100% Shiraz. I andra länder kan man hitta båda namnen och då beror det på om vinmakaren har valt den franska (Syrah) eller den australiensiska (Shiraz) stilen på sitt vin.

I doft och smak kan man bland annat hitta bränt gummi, rökta charkuterier, svartpeppar, tjära, blåbär, tobak, björnbär, nejlikor, viol, hallon och svarta vinbär. Vid lagring kan man ibland även hitta inslag av vilt, läder och choklad. I de australiensiska Shiraz vinerna hittar man ibland även inslag av mynta och eukalyptus.

(Källa: Vinnytt)